studenttorsten

Idag berättade min syster att, inte någon jag kände. Men någon jag visste vem det va, kände till. Dog i cancer förra måndagen. Hon var 23 år gammal och hade en son runt 2 kanske snart 3... Hur jävla orättvist är inte det?? Jag får sån jävla klump i magen, det är så hemskt. Hur kan världen göra så??
Jag tror att allting som händer har en mening, jag gör verkligen det... men när det händer något som detta då kan jag fan inte komma på vad det är för mening med det?? Varför?

Jag blir också att tänka på hur man måste lära sig att uppskatta det man har.. det är inte världens grej om man har lite disk, det är inte farligt om man inte har tränat på en vecka och fläskat i dig en pizza istället, och det är inte heller farligt att kugga på en tenta... GÖR OM DEN DÅ!!!!

Man ska vara så glad över att man är frisk och att (förhoppningsvis) dom man tycker om är det.
Jag ska absolut inte klaga på någonting i mitt liv. (Lite över att Alvin är sjuk, men han blir förhoppningsvis frisk snart). Men jag bor tillsammans med den människan som jag varit olyckligt förälskad i i nästan 2 år...   Nu är blir jag bara mer och mer kär i honom för varje dag som går. Vi ska snart flytta till en tvåa som är hur bra som helst. Jag kan inte säga annat än att han gör mig till den lyckligaste på jorden <3
Ibland blir jag så rädd, jag är så lycklig så att jag blir rädd. Det är för bra för att vara sant. Han är för bra för att vara sann! Jag älskar dig Mats.

Har världens bästa familj som bryr sig om mig (okej, dom tycker om Alvin mer.. men jag får ta det) ;) Jag älskar er, är så glad över att just ni är min familj! <3
Och jag har de absolut bästa vännerna man kan ha!! Tjejer, ni är oslagbara och jag älskar er! <3

Lev varje dag som om den vore den sista!
Ta hand om varandra!