Snoppar, alkisar & vänner för livet!

Hejsan hejsan hejsan HEJSAN!

Imorse fick jag vara med på UP-mottagningen. Det är där alla urinprover tas, för att se om de är rena, eller om de har misslyckats. 
Fem snoppar fick jag se! Vet inte om jag fortfarande är omogen? Eller om det är för att jag inte direkt är van att:
- Här XX, här är din kopp som du ska kissa i. 
Stänger dörren till den lilla luckan mellan mitt lilla rum där man ser in hur bra som helst över hela herrtoan, plus spegel på andra sidan så man verkligen ska SE mannens könsorgan. 
När karl har kissat klart öppnar man den lilla luckan igen:
- Jätte bra XX,  tack så mycket!
Bra? Var han duktig för att han gav mig kiss? Tack? Tackar jag honom för att jag några sekunder står där med hans varma kiss i en kopp i min lilla hand. 
Ja jag säger då det. Det var lite speciellt att vara på den mottagningen, men även här väldigt lärorikt. Och intressant. 

På eftermiddagen var det dags för ÅP, återfallsprevention. Min ena handledare har tillsammans med en annan kvinna på missbruksmottagningen startat en ÅPgrupp för endast kvinnor. Det var första gången idag, av åtta och det är meningen att jag ska vara med varje tordag nu mellan 14-17 i åtta veckor så jag får se hur hela kursen går till. Hur intressant som helst, detta kommer jag lära mig sjukt mycket på. Och hjälp vad många av kvinnorna berörde mig, eller ALLA kvinnorna berörde mig. Det var sex stycken i olika åldrar och alla hade sin egna livshistoria och andledningar till varför just dom började ett liv med alkoholmissbruk. Det var kämpigt att ibland hålla emot tårarna och som sagt, många berörde mig långt in i hjärtat. Kommer bli väldigt intressanta torsdagseftermiddagar nu i åtta veckor framöver och jag HOPPAS verkligen att det kommer gå bra för dessa fina kvinnor som är med :)

På tåget igår när jag skulle åka hem så satt jag och lyssnade på två kvinnor. Dom kanske var i 45 årsåldern. 
Den ena började satt och berättade hur det var hennes tur att ha tjejmiddag hemma hos sig i helgen. Den andra undrade vad hon menade med tjejmiddag och då berättade den första kvinnan att ända sedan hon och hennes sju tjejkompisar slutade gymnasiet har de alla åtta träffats var tredje månad (de bodde på olika ställen i Sverige nu). Alla turades om och ena gången kunde det vara hos en kompis i Stockholm och tre månader efter det kunde det vara hos en annan av de åtta kompisarna i Lund osv. HUR KUL och UNDERBART låter inte det? Att dom alltid gjort så i alla år, och fortfarande har tjejgänget från gymnasiet en helt fantastisk kontakt.
Den andra kvinnan, hon sa däremot.. - Ja jag har inte kontakt med en enda kompis sen skolan. Inte ens från gymnasiet.. HUR SORLIGT LÅTER INTE DET?? Usch, jag tyckte så synd om henne. Stackars människa, tappat alla sina vänner från 19 årsåldern.. lät inte alls kul.. och plötsligt blev  jag så sjukt glad av att tänkte och inse, vilka UNDERBARA tjejerna JAG har kvar sen jag var liten.Vänner för livet, både från åldern innan skolan, grundskolan och gymnasiet.  Är så glad att det pirrar i hela kroppen när jag tänker på vilka fina vänner jag har, och att vi har den fina kontakten som vi har. 
Självklart är det inte alls den kontakten som man hade när man gick i skolan. Men vilka har det när man bli vuxen, som konstigt nog vi alla har blivit. Alla har sina egna liv. Jobb och plugg.. Men ändå så har vi varandra, och kommer ALLTID att ha det. 

Lägger ut lite bilder på några av mina vänner som jag kännt LÄNGE och kommer känna ända tills jag ligger i graven <3





















PUSS på er alla mina fina. 
Det finns några av mina tjejer som jag inte har bild på, på denna datorn.. Men jag har inte glömt er för det. 
ALL kärlek till er, ni förgyller mitt med så mycket glädje, värme och kärlek! <3

Kommentarer
Postat av: Tuss

Love you !!

2012-02-09 @ 20:28:36
URL: http://sandralh.blogg.se/
Postat av: Isabel

<3

2012-02-10 @ 07:00:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0